Bergbestigning i Italien

Du kommer att minnas din semester i Italien länge. I den här artikeln hittar du lite information om bergsklättringsturer i Italien.

De 10 vackraste bergsbestigningsturerna i Italien

1-    Via Oskar Schuster-klättringen till Plattkofel

Från ingången längs stållinan går vi över en ramp. Sedan går vi till en avsats i berget som gränsar till en ravin. Härifrån går det brant upp på en avsats och vi håller höger in på väggtrappan. Längre upp följer vi återigen något åt ​​höger in i det ytterligare väggsteget och slutligen går vi på ett rev in i en gruscirkel. Efter att vi korsat detta och klättrat på fästena genom ett slätt väggsteg når vi en kort stege.

Efter den smala springan över väggstegen går vi in ​​på ett band som är exponerat till vänster runt hörnet. Vi går sedan längs den högra kanten av ravinen till under klipptornet som vi går runt till vänster för att nå toppåsen. Nedstigningen följer över sydvästra flanken till Plattkofelhütte eller till vänster före den på Friedrich August Weg. Detta tar dig tillbaka till Langkofelbahns dalstation.

2-    Vertainspitze norra sidan av Sulden

Vid foten av isväggen svänger vi höger och klättrar uppför längs kanten av isen, mellan den vertikala isväggen och klipporna. På en lite flackare plats klättrar vi uppför på glaciären till vänster och har en underbar plats att stå på nästa avsats. Därifrån går vi ganska rakt upp med en kontinuerlig lutning (ca. 60°). Längre upp lutar väggen en aning bakåt, men man måste ändå hålla sig repad eftersom några sprickor rinner rakt igenom isen. Nu blir muren plattare och vi kan se den flackare platsen på klippåsen till höger, där det är bäst att klättra upp och följa åsen uppför. Följande ås leder till ett förtopp, där du korsar sluttningen på östra sidan till toppen av Vertainspitze och har en särskilt vacker utsikt över glaciärbassängen och Hoher Angelus.

Från Vertainspitze går vi ner på sydvästra sidan över blockåsen och korsar en bassäng. De enda markörerna är rösen, men med lite orientering kan stigen lätt hittas. Nedanför Rosimjoch går vi ner till Rosimferner och håller oss till glaciärens vänstra kant, antingen på is eller på stenar bredvid. Efter att vi har lämnat isen bakom oss går vi ner genom rasen in i Rosimtal och snart är vi tillbaka på välutvecklade vandringsleder. Vi går alltid rakt fram, som träskyltarna visar, mot Sulden. Vid stenbockskulpturen i trä på Rosimboden grenar stigen av till Sulden. Vi svänger sedan vänster och vandrar genom den vackra fjälltallskogen ner i dalen. Så fort vi kommer fram till skidområdet följer vi den breda skogsvägen norrut. Strax därefter lämnar vi pisten till vänster och följer en skogsstig under en lift. Efter en bro över bäcken når vi den lilla släpliften som vi redan känner till från uppstigningsvägen och strax därefter når vi parkeringen.

3-    Sydvästpelare i mager sten

Från Egger Höfe-parkeringen i Antholz Mittertal går vi på vandringsleden i riktning mot Rieserfernerhütte till trädgränsen. Innan stigen går något nedförsbacke till 2040m. När vi korsar ett stort dike lämnar vi stigen och klättrar över en gräsklädd ås direkt mot pelaren. I början, från kanten till entrén, går vi över platta plattor och kan fortfarande röra oss lätt utan rep. Ingången är på 2500m. och gångtiden är ca.2 timmar.

När vi har kommit fram till den sista platsen, firar vi sju gånger i firningspisten på Heimatbühne-rutten på pelarens södra vägg. Endast en kort 20m., sedan 50-60m vardera. Orografiskt måste vi alltid hålla oss något till höger. Det sista stativet är lite gömt i nischen nedanför kanten. Alla firningsställ är utrustade med karbinhakar och selar. Från basen av muren tar vi oss tillbaka längs samma väg som inflygningen.

4-    Krobath Metzger Korspite Nordkante

Från Riofreddo cyklar vi antingen på cykel eller elcykel längs skogsvägen in i Kaltwassertal. I slutet av dalen klättrar skogsvägen upp och vi kör upp till cirka 1220m. havsnivån. Här delar sig skogsvägen. Vi tar vänster vägskäl och når ca 1320m. Över havet, ta vandringsled nr.618. Här stuvar vi in ​​cykeln (e-cykel) och följer stigen. Vid ca.1420m. Även denna stig delar sig vid havsnivån och vi svänger vänster in på stig nr.630 mot bivack "Carnizza di Riofreddo". Härifrån vandrar vi ca.45 min. stiglös, i västsydvästlig riktning längs den iögonfallande gula norrväggen från toppen av stegen till ingången vid ca.1800m. havsnivån. Ingången är i höger korsning. På försommaren kan du fortfarande stöta på rester av gammal snö.

Vi klättrar över det slående Kugybandet i västlig riktning, förbi stengubbarna och någon trådförsäkring, till en början på norra sidan. I området Pinnacolo del Vallone kommer vi nu till södra sidan av bergskedjan och följer stigarna. Det är så vi når via ferrata i östra Kaltwasserscharte. Nu är det ca.50 meter upp till gapet och tillbaka ner i Kaltwasserkar. Det övre området är återigen säkrat med rep och är inte särskilt lätt att gå eftersom gruset inte är särskilt fast. I efterhand, väg nr.627 men det blir bättre och bättre och vi når väg nr.618, som tar oss tillbaka till cykeln.

5-    Stor öronspets:

I den första delen av replängden finns ett fåtal standardkrokar och det första belägget är även försett med två profilkrokar. Resten har bara mobil backup. Men på berget har vi många bra alternativ för att säkra dig med wedgar och vänner. Firningsdelen går längs en uppsatt firningsbacke med normala krokar.

Starten går från sjön Antholz och vi följer stig nr.39 Efter ca.500m. När vi kommer fram till Riepboden svänger vi till höger framför Steins minnestavla. Strax därefter letar vi efter rösen. Vi följer dessa och fortsätter att klättra brant upp till den gräsbevuxna skuldran. Därifrån kan vi tydligt se den stora öronspetsen. Därifrån letar vi efter det bästa sättet att komma först i riktning mot Tuplenscharte (ingången). Uppstigningstiden tar ca.2 till 2,5 timmar

Från den sista uppställningsplatsen repar vi 3x60m. i en direkt linje. Även firningsställen sätts upp i varje fall. Därifrån klättrar vi med lätt klättring ca.100m. ner i det breda diket. Sedan tar vi uppstigningsvägen tillbaka till utgångspunkten vid sjön Antholz.

6-    Bella e Cattiva - Val Di Ledro

Vi går längs den gamla vägen, som till en början går genom en kort tunnel, till bommen där det är förbjudet att köra. Vi fortsätter på vägen en kort stund tills vi kommer fram till ett stensprängsnät, där det går en stig uppför bakom. Vi går uppför denna stig och kommer till pelaren med Caino e Abele-rutten. Därifrån går vi ända upp till den platta klippan, till Via Plaisir. Framme vid stenfångstnätet fortsätter vi mot Gardasjön runt det lilla hörnet och kommer till en mur där "Primavera"-leden ligger till vänster. I slutet av muren fortsätter vi längs stigen tills vi, efter den lilla rasen, kommer till hörnet av "Messalina" och "Via Bella e cattiva"-rutterna. Rutten är markerad i svart.

För att gå ner går vi till vänster på stigen ovanför, sedan på stigen ner till Ponalestrasse och på denna tillbaka till parkeringen.

7-    Via Settimo Cielo - Val Di Ledro

Vi går längs den gamla vägen, som till en början går genom en kort tunnel, till bommen där det är förbjudet att köra. Vi fortsätter på vägen en kort stund tills vi kommer fram till ett stensprängsnät, där det går en stig uppför bakom. Vi går uppför denna stig och kommer till pelaren med Caino e Abele-rutten. Därifrån går vi till höger nedanför berget. Vi går ner i en sicksackböj och når hörnet under den överhängande klippväggen. Vi fortsätter att hålla oss på den nedre stigen och efter den gamla stenmuren kommer vi närmare bergväggen igen. Där går vi lätt uppför till klipporna och till starten av klätterturen vid slagplattan, där det finns en tavla med ruttnamnet.

För att gå ner går vi till vänster på stigen ovanför, sedan på stigen ner till Ponalestrasse och på denna tillbaka till parkeringen.

8-    Kluckner Sartori - Parete Dallas

Från vår startpunkt Arco/San Martino går vi längs gatan nedanför Parete Dallas. På vänster sida om grusverket leder ängsgången oss mellan planteringarna, där vi genast går rakt igenom den gamla järngrinden och sedan på den smala grusgången uppför till klätterträdgården. I klätterträdgården håller vi oss hela vägen till höger, där Kluckner/Sartori markeras som sista turen i klätterträdgården.

Från avfarten svänger vi höger och går längs stigen längs kanten av klippan. Sedan går vi höger igen längs rösen på stigen till vandringsleden. Sedan går vi ner på vandringsleden till San Martino/Arco.

9-    Ferrata Corna Delle Capre – Iseosjön

Vi börjar vid parkeringen vid avfarten till Splazza di Sopra Alm och följer stigen mot alpstugan, men åker förbi den på ovansidan och kommer direkt till ingången nedanför klippväggen.

Tips: Om du inte kör din bil till strax före Splazza di Sopra Alm och din bil kan vara. Om du parkerar längre ner, där vägen fortfarande är asfalterad, måste du avsätta mer tid för upp- och nedstigning.

Lämna din via ferrata-utrustning på ängstoppen i Corna delle Capre! Från slutet av via ferrata, efter den branta C-klättringsdelen, går vi brant nerför en stig genom skogen. Längst ner når vi vandringsleden som vi sedan följer till entrén. Sedan går vi tillbaka till parkeringen på den tidigare kända uppstigningsvägen.

10- Follia D'Estate - Croce Di Ceniga

Från parkeringen går vi till den romerska bron och svänger vänster mot Monte Colt. Direkt efter olivterrasserna svänger vi inte höger, utan rakt in i skogen på skogsstigen. Efter en kort vandring grenar sig en stig av till höger som vi följer uppför till klätterträdgården. Från klätterträdgården går vi uppför längs muren och når Follia d' Estate, som är en av de första flerplansturer längs klätterträdgården.

I slutet av rutten kan vi gå ner till höger på den svagt rödmarkerade stigen och nå vandringsleden längre ner. Vi går ner denna väg till parkeringen. Alternativt kan du gå upp till toppkorset och följa den välmarkerade stigen tillbaka till Ceniga och sedan svänga höger vid den romerska bron till parkeringen.

Hjälp vår artikel dig? Eller har du några frågor eller förslag om vårt ämne? Lämna gärna din kommentar nedan. Vi välkomnar dina frågor, kritik och kommentarer och vi svarar gärna på dem.